Den här sidan handlar om det som jag uppfattar som orättvisor i det svenska samhället vad det gäller tillämpningen av reglerna inom offentlig rätt. Jag anser att många medborgare utsätts för en godtycklig myndighetsutövning där beslutsfattande väljer att ställa sina egna tolkningar av lagen före lagstiftarens syfte, vilket i sin tur drabbar den lilla människan hårt om hon/han av olika skäl saknar förutsättningar att hävda sin rätt. För den enskilde kan vara frågan om att förlora möjligheten att kunna försörja sig, eller möjligheten att kunna rehabiliteras med bibehållen anställningstrygghet.
Vidare är det min uppfattning att det i den lagstiftande församlingen numer finns en strävan att allt mer skapa ett samhälle där medborgarna kan delas in i ett s.k. A-, och B-lag. Det förra laget har alla förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden, göra karriär, kunna försörja sin familj, konsumera i en hög grad och därmed kunna leva vad man kan kalla ett gott liv. Under tiden får det s.k. B-laget nöja sig med att stå utanför och titta på.
Detta medför stora konsekvenser för den enskilde. Genom forskningsrön vet vi t.ex. att hur och var vi bor påverkar hur länge vi lever och att vår utbildningsnivå och vårt sätt att uttrycka oss avgör vilken vård vi erbjuds.
Jag ser med oro på utvecklingen i samhället där idealet numer verkar vara att det är viktigare att få ett par hundralappar mer i plånboken, än att vi tillsammans satsar på att förbättra skola, vård och omsorg.
Med anledning av detta kommer jag även att framföra en viss kritik på den bloggen mot vår nuvarande regering, då jag anser att den politik som förs inte är av godo för ett välfärdssamhälle./