Kraftig ökning av unga som förtidspensioneras

I sedvanlig propagandistisk anda proklamerar SVT Nyheter, den 10 augusti 2016, att det sker en kraftig ökning av unga som förtidspensioneras i Sverige. Det framkommer vidare i reportaget att till skillnad från Försäkringskassans ihärdiga arbete att sänka ohälsotalet i sjukersättningsärenden, med 38 % de senaste 10 åren, ökar antalet unga som beviljas aktivitetsersättning med 44 %, under samma period. Som skäl till detta anges att unga får det allt svårare att komma in på arbetsmarknaden, och socialförsäkringsminister, Annika Strandhäll, beklagar sig i reportaget över att unga personer med funktionshinder eller andra nedsättningar av arbetsförmågan, inte får en ärlig chans av arbetsgivarna. Hon uppger också med gott samvete, att unga, genom att beviljas aktivitetsersättning, stängs ute från arbetsmarknaden för all framtid.
Som i så många andra fall förutsätter SVT Nyheter att tittaren/läsaren inte har ett hum om vad som krävs för att få aktivitetsersättning, det vill säga att ersättningen endast utgår på strikt medicinsk grund, och att Försäkringskassan vid sin prövning av rätt till aktivitetsersättning, skall bortse från andra faktorer som påverkar den försäkrades möjligheter till försörjning, såsom ålder, bosättningsförhållanden, arbetsmarknadspolitiska förhållanden, utbildning, tidigare arbetserfarenheter, med mera.
Den kraftiga ökning av unga som beviljas förtidspension kan således inte förklaras av att arbetsgivare inte vill ge dem en ärlig chans. Det stämmer inte heller att de som beviljas aktivitetsersättning stängs ute från arbetsmarknaden för all framtid, då rätt till aktivitetsersättning upphör, när den försäkrade fyller 30 år. Ersättningen är således tidsbegränsad. Det är dessutom inte lättare för en ung person som har uppburit aktivitetsersättning att få sjukersättning när denne fyller 30 år, jämfört med andra som ansöker om samma ersättning.
Istället är det mer troligt att ökningen av unga med aktivitetsersättning kan förklaras av faktorer såsom nya medicinska rön kring hur neuropsykiatriska funktionshinder påverkar den unges förmåga att arbeta, att de unga som lider av psykisk ohälsa fångas upp snabbare och bättre inom vården idag, att prejudicerande och vägledande domar har öppnat upp för en mildare bedömning av vad som krävs för att få aktivitetsersättning, och att handläggarna i aktivitetsstödsärenden inte är lika hårt piskade att göra avslag, som deras kollegor i sjukersättningsärendena. Det vill säga fram tills nu, förstås.
Troligtvis är reportaget ett beställningsjobb på uppdrag av Socialdepartementet, för att bereda väg för hårdare tag hos Försäkringskassan, när unga ansöker om aktivitetsersättning.
Det är ju enligt Försäkringskassan alltid hälsobefrämjande att arbeta.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/kraftig-okning-av-unga-som-fortidspensioneras

Marie-Louise Aijkens